Lustigt hur det är med förändringar, börjar man med något litet så följer så många fler saker med. Det här gången är det ju en rent mental förändring jag har gjort, men allt känns så annorlunda. För första gången på nästan åtta år kan jag planera framåt. För att jag vet att nästa år kommer jag vara i livet. Så nej, jag vill inte dö längre. Det känns väldigt skumt måste jag erkänna. 

Nu kan jag kanske släppa in fler människor i mitt liv. Det förflutna styr inte längre min framtid. Nu ska jag bara lära mig hur man har roligt igen.  

Det är faktiskt en fråga som jag har ställt mig flera gånger dom senaste dagarna.

Vad gör en "normal" 20 åring när dom har roligt?

 För allt jag vill göra just nu är att träffa folk. Ha vänner igen. Hitta min egen framtid.

//Ciao!