"I live for those i lost along the way" Japp så är det

Jag kommer antagligen att ångra mig om jag skriver det här.. men jag avskyr allt. Det finns igentligen ingenting som håller mig kvar här. Allt som en gång var så viktigt, jag bryr mig inte om det. Jag orkar inte mer längre.

Trots det så kan jag inte ge upp. Jag kan misshandla mig själv hur mycket som helst, men jag kan inte ge upp. Jag skulle orsaka så många människor smärta. Så jag måste fortsätta vidare.

//Ciao!

Jag har varit borta länge nu inser jag. Det har liksom inte funnits något att säga, inget nytt i alla fall. Jag försöker övertyga mig själv hela tiden om att jag kommer att överleva det här. Fast jag är inte säker längre. Det känns inte som jag hör hemma här längre.

Varför är det så mycket svårare att vara stark nu? Det är ju inte precis som det här är första gången jag känner så här.

Jag har helt enkelt tappat bort mig själv i mörkret - om ni hittar mig säger ni till då?

//Ciao!