Så nu sitter jag här igen. Inte för att mitt liv är så farligt längre. På min egen skala - vilket inte har något med alla andras skala- så mår jag bra. Så jag kan inte spy galla över mitt liv. Vilket är rätt skönt faktiskt. Nu hoppas jag bara på lite fint väder. Eller rättare sagt riktigt fint väder. Sommaren har alltid varit en rätt lätt tid, men nu vill jag ha finväder.

//Ciao!

Så nu sitter jag här igen. Morgonen har varit en pröving det måste jag erkänna.  Mer på fysiskaplanet än något annat.  Annars så kommer det nog bli en hel del skrivet idag, jag har ju flera noveller på gång och jag en halvfärdig en. Så jag har jobb att göra idag. Så vad gör jag igentligen framför datorn? Hmm...Nä tänkte att ni kanske vill veta vad jag tänte göra idag.

//Ciao!

Jag ser allt runt om mig, men jag är liksom aldrig en del av det. Jag står en bit ifrån er och håller ögonen på er. Jag är alltid beredd att kliva in, om det skulle behövas. Fast jag vill att ni alla ska veta att efter jag har hjälp er så kommer jag kliva tillbaka igen.

Ensamheten gör mig inte rädd  längre, jag frodas i den.

//Ciao!