Ibland har jag lust att bara packa en väska och dra. Som om svaren jag söker inte finns här, men att jag vet var dom finns. Rationellt sett vet jag att det inte finns några svar, det finns ingen sanning där ute som väntar på att jag ska hitta den.  Det är bara det att ibland undrar jag vart jag skulle hamna om jag bara gick min väg och lyssnade. Lyssnade på den där känslan som jag har och framför allt var jag skulle vara när den äntligen tystnade. Tibet? Frankrike?   Hemma hos någon jag känner?

//Ciao!

Torka på blogg fronten. Jag är inte arg över något och jag mår hyfsat. Dessutom har jag inte gjort något heller, så det är liksom kört.