Alla inlägg under december 2010

Av Light and Dark - 26 december 2010 10:15

Jag vet inte om jag är rädd för så mycket faktiskt.


Jag var mörkrädd förut..men den rädslan utsatte jag mig för så mycket, att jag trivs lika bra i mörker som någon annanstans.


Höjdskräcken..hjälpte några killar mig att bota på en repbro i fjällen. Så det bryr jag mig inte så mycket om heller.


Jag har alltid konfronterat mina rädslor, det är så meningslöst att vara rädd. Jag tillåter inte mina rädslor att stå ivägen för mig- det är kanske så jag borde ha sagt.



//Ciao!

Av Light and Dark - 25 december 2010 07:30

Så vad vill ni ha?



Jag känner att jag inte har någon första kvar.


Fast jag kan ta en; Första gången jag började ifrågasätta om jag faktiskt var heterosexuell. Eller ja, sexuell.


Det var ganska sent faktiskt, jag var nog sjutton. Jag borde kanske ifågasatt det tidigare, men jag brydde mig inte- jag hade annat att tänka på.

Min kompis hade precis gjort slut med sin kille och jag lyckades förlolämpa henne. Jag hade sagt något i stil med "Att jag aldrig skulle reagera på det sättet om någon gjorde slut med mig"  Hon tog det givetvis på fel sätt och fräste " Att om jag någonsin hade älskat någon som hon hade älskat honom, så skulle jag aldrig ha sagt så" Vad jag menade är ju..att så länge människan inte är död så..spelar det mindre roll.

 Fast det var första gången jag insåg att jag aldrig hade sett någon på det sättet. Jag tror faktiskt att det var tur att jag aldrig tänkte på det när jag gick i högstadiet- det var lättare att hantera när jag var lite äldre än så.


//Ciao!

Av Light and Dark - 24 december 2010 10:20

Den här är lätt- jag gråter inte. Om jag inte har brutit ihop totalt, vilket jag har gjort två gånger dom senaste fyra åren. Vilket oftast beror på att jag inte har ätit, så nej; jag gråter inte.




God jul allihopa.


//Ciao!

Av Light and Dark - 23 december 2010 10:09

Den här borde jag kunna skriva långt om, men problemet är att det som får mig att må bättre slutar fungera efter ett tag.


Så vad får mig att må bättre?


Motion, det finns en anledning till att jag nästan varje dag är ute och går. Delvis beror det på att om jag inte gör det så får jag ont..och det hjälper defenitivt inte.


Sen har vi musiken. Det finns musik som har räddat mitt liv-bokstavligen. Många av dom låtarna kan jag tyvärr inte lyssna på längre. Det är synd, för många av låtarna älskade jag.


Sen har vi en bra bok, en kopp kaffe och choklad. Det kanske är det säkraste kortet för mig att må bättre.


Sen har vi ju givetvis mina vänner. Tack för att ni finns.


Sen finns det mitt knep när jag mår som sämst- när inget annat hjälper- jag accepterar hur jag mår. Vill jag dö en månad i sträck...så vill jag dö. Jag har varit där förut och överlevt. 



//Ciao! 



Av Light and Dark - 22 december 2010 20:00

Det finns inte så mycket som upprör mig längre. Jag vet inte om det beror på allt som har hänt, men det är sanningen.


Det som upprör mig är framför allt djurplågeri. Att plåga något som inte har en röst att försvara sig med..är fel på så många sätt.


Men sen har vi dom mindre problemen också..Som det faktumet att jag har väldigt svårt att hitta kläder som passar. Ibland suger det att vara kort.


Jag är känd för att ha ett temprament, men det är sällan jag är riktigt upprörd.


//Ciao!



Av Light and Dark - 21 december 2010 18:44

Vet ni hur svårt jag har med minnen och ögonblick?



Än en gång så förflyttar jag mig flera år tillbaka, sju år närmare bestämt.

Jag och Ms N satt vid ett bord, hon hade kavlat upp ärmarna och vi satt och pratade lugnt om allt och inget. En kille som jag kände från småskolan hade precis börjat i sexan och när han gick förbi så skrek han "VAD HAR DU GJORT?!"  Han hade givetvis fått syn på Ms N:s alla ärr- dom var skrämmande det ska erkännas. Sen vände han sig mot mig och bad- krävde är nog ett bättre ord- att få se mina armar. Jag hade inga ärr då- och jag har inga ärr nu. Han gick därifrån och jag och Ms N sneglade på varandra och började skratta.


Så det var mitt ögonblick.



//Ciao!

Av Light and Dark - 20 december 2010 13:07

Har jag varit slö och ointressant. Det är ju ett ganska välkänt faktum att  jag har ungefär lika mycket julkänslor som Grinchen. Visst jag kan baka och stå i, men om någon sa att vi skippar julen i år- så skulle det vara helt okej för mig.




//Ciao!

Av Light and Dark - 19 december 2010 09:44

Så här är det..alla beslut som jag någonsin har tagit, har jag tänkt igenom noga. Det gör att det är svårt att igentligen ångra något sånt.


Visst ångrar jag att jag inte lyssnade på min kropp när den sa att jag inte orkade mer. För jag visste att jag var så nära att knäckas. Jag visste hela tiden hur det kunde sluta-  men jag visste också att det skulle ha varit värt det om hon hade överlevt.



//Ciao!

Skapa flashcards