Vissa kvällar så fastnar jag i mitt egna tankar. Jag tar mig helt enkelt inte ut, ikväll är en sådan kväll. Det är sådana kvällar som jag ibland blir en fara för mig själv.

Jag vet helt enkelt inte vad jag vill. Eller är det så att jag inte ens kan erkänna för mig själv vad det är jag vill? För i mina tankar så blir jag konstant slagen med ett basebollträ.

För några år sedan kunde jag ganska lätt undersöka hur jag igentligen mådde. Jag gav mig själv valet att dö eller fortsätta leva. Jag vet redan att jag vill leva men varför? 

Jag kan inte hitta en relevant anledning.

Så vad ska jag göra med mitt liv? 

Jag vet inte.

Första året på gymnasiet så hade jag en kväll som denna; E. slog mig så att jag hade blåmärken dagen efter. Jag visste vad jag gjorde. Det gjorde inte hon. Jag behövde det. Som hon sa efter jag hade förklarat "Det är väl bättre än att du börjar använda droger."

Så nu ska jag gå.

Begrava mig i mina tankar.

Dock är självkontrollen på idag.

//Ciao!